AKUT LUNGÖDEM (SCAPE)

VAD ÄR SCAPE?

Lungödem är ett tillstånd med vätskeutträde i alveoler och interstitiell vävnad, som uppstår till följd av dysfunktion i en annars välreglerad balans av hydrostatiskt tryck, osmotiskt tryck och kärlpermeabilitet. Lungödem kan orsakas av många olika sjukdomar, och det är viktigt att identifiera etiologin eftersom behandlingen skiljer sig åt.

Lungödem delas traditionellt in i kardiella- respektive icke-kardiella lungödem. Kardiella lungödem uppstår till följd av ökat hydrostatiskt tryck i lungkretsloppet, vilket är en av konsekvenserna vid akut dekompenserad hjärtsvikt (ADHF). Mekanismen bakom akut svikt kan förenklat delas in i nedsatt kontraktilitet, för hög afterload eller ökad mängd vätska i cirkulatoriska systemet – eller en kombination av orsakerna. Lungödem ses hos 15 % av patienterna som läggs in för ADHF (akut dekompenserad hjärtsvikt), varav knappt 3 % insjuknar i den svåraste typen av lungödem med kardiellt ursprung – SCAPE (Sympathetic Crashing Acute Pulmonary Edema; benämns också som Flash Pulmonary Edema, hypertensivt lungödem mm).

Orsaker som inte är av kardiellt ursprung räknas till icke-kardiella lungödem, där ARDS (Acute Respiratory Distress Syndrome) är vanligast och bland de mest allvarliga. Andra orsaker till icke-kardiella lungödem är till exempel höjdsjuka (HAPE – High Altitude Pulmonary Edema) eller neurogent lungödem. Lungödem vid ARDS uppstår till följd av ökad kärlpermeabilitet som orsakas av skador eller inflammatoriska processer med utsläpp av inflammatoriska cytokiner, vilket kan uppstå vid till exempel direkta skador på lungorna eller tillstånd med uttalad inflammation (sepsis, pankreatit).

Nedan tabell beskriver likheter och skillnader vid olika kategorier av lungödem. Vad gäller SCAPE och lungödem vid övervätskning ska nämnas att tillstånden inte sällan överlappar varandra. Patienter kan gradvis försämras i en dekompenserad hjärtsvikt med ackumulering av vätska, men sedan insjukna akut i SCAPE. Icke-kardiella lungödem orsakas av en heterogen grupp sjukdomar där den kliniska bilden varierar beroende på bakomliggande sjukdom. I tabellen beskrivs ARDS.

Den här checklistan beskriver handläggningen vid SCAPE. Ofta föreligger underliggande substrat som predisponerar för tillståndet, till exempel obehandlad- eller svårbehandlad hypertoni eller kronisk hjärtsvikt. Det är viktigt att utreda vad som har utlöst den akuta försämringen, det vill säga triggers, vilka beskrivs närmre nedan.

INITIALT OMHÄNDERTAGANDE:

KEY POINTS

lungödem orsakar normalt inte luftvägshinder, men uttalade lungödem med svår hypoxi kan orsaka medvetandepåverkan varvid intubation kan bli aktuellt
hjärtsängläge
intubation vid terapisvikt på CPAP/BiPAP
intubation vid befarad klinisk försämring
Läs mer om CPAP/BiPAP nedan. Beakta kontraindikationer.
målblodtryck kring <140 mmHg systoliskt
lågt blodtryck, dålig perifer cirkulation och avtagande urinproduktion inger misstanke om kardiogen chock
Läs mer om nitroglycerin och diuretika nedan.

Om trombosprofylax

Indikation: sängliggande patient utan behandling med antikoagulantia
Dos: LMH i profylaxdos, till exempel innohep 4500E en gång om dagen.
Obs: Beakta sedvanliga kontraindikationer.

Om morfin

Indikation: används traditionellt dels för anxioloytisk effekt och dels vasodilaterande effekt. Det finns dock studier som antyder att det går sämre för patienter med lungödem som behandlas med morfin
Obs: Dosvarierande respons. Kan orsaka andningsdepression och sänkt medvetande.

Om luftvägsdilaterande

Indikation: luftvägsobstruktivitet
Dos: inhalation salbutamol/ipratropium 2,5 ml i nebulisator

Om antiemetika

Indikation: illamående; förebyggande i samband med morfin
Dos: ondansetron 4 mg IV
  • CPAP/BiPAP

  • NITRO

  • DIURETIKA

  • TRIGGERS

Inställningar

CPAP: börja kring 5-8 cm H20. Titreras till måltryck ca 15-18 cm H20 så snabbt som patienten tolererar. Högre motstånd än 20 cm H2O bör inte användas.
BiPAP: börja kring 8/4 cm H20 (tryckunderstöd 4 cm H2, PEEP 8 cm H2O). Titreras till måltryck ca 18/10 cm H20 så snabbt som patienten tolererar. Högre motstånd än 20 cm H2O bör inte användas.
Låga tryck kommer sannolikt inte ha stor effekt men tolereras bättre. Upptitrering är av största vikt.
FiO2: inledningsvis 40-60 %. Anpassas efter målsaturation, förslagsvis SpO2 >90% (lägre accepteras vid KOL)

Indikation

Högprioriterad behandling, ofta med mycket bra effekt vid SCAPE.
CPAP och BiPAP är lika effektivt, men BiPAP ger ett mekaniskt andningsstöd och kan upplevas mer behagligt.
Vid koldioxidretention rekommenderas BiPAP.

Kontraindikationer

Icke-medverkande patient
Medvetslös patient
Cirkulatorisk instabilitet
Pneumothorax
Ansiktstrauma
Allvarlig arytmi eller hjärtischemi

Vid intolerans

Börja med låga tryck. Håll masken försiktigt mot ansiktet – låt patienten själv också hålla masken om möjligt.
Överväg sedering vid fortsatt intolerans. Individuell bedömning vid val av preparat och dos, men vid lungödem kan ofta Midazolam 1 mg IV ges.

Förstahandsval infusion 1 mg/ml

Startdos 0.25 mikrogram/kg/minut.
Vikt 70 kg → ca 1 ml/h
Vikt 100 kg → ca 1,5 ml/h
Upptitreras med 0.25 mikrogram/kg/minut var 5-10:e minut.
Nedtitrera snabbt när lungödemet är på väg att hävas för undvika grav hypotoni.

Andrahandsval – sublingualt 0.4 mg/dos

1-2 sprayningar under tungan. Varierande svar – vid lindrig hypertoni är det rimligt att börja med 1 sprayning.
Överbryggande behandling i väntan på infusion eller om infusion inte är tillgängligt.
Halveringstid 1-3 minuter. Behov av upprepade doser bör förväntas.

Kontraindikationer

Behandling med PDE5-hämmare (t.ex. sildenafil)
Aortastenos utgör INTE en kontraindikation för behandling med nitroglycerin vid SCAPE, men bör användas med mer försiktighet. En lägre startdos och försiktigare titrering rekommenderas.

Dosering

Furosemid 20-40 mg IV
Högre doser ges vid njursvikt eller pågående behandling med furosemid ≥ 80 mg.

Indikation

Traditionellt en av hörnstenarna i behandlingen vid akut lungödem.
Enligt vissa källor bör behandlingen reserveras till patienter med tydliga tecken på hypervolemi (perifera ödem, ascites).

Obs!

Vid kontinuerlig behandling bör elektrolyter kontrolleras regelbundet. Eftersträva kalium > 4,0 mmol/L.
Patienten behöver sannolikt kateter, men den ska avvecklas så snart patienten är mobil igen.
Akut koronart syndrom
EKG och blodprover (troponin)
PCI; trombolys
Strukturell hjärtskada (klaffskada, papillarmuskelruptur etc)
hjärtauskultation: blåsljud kan väcka misstanken – UKG obligatoriskt för diagnos
kontakt med thoraxkirurg
Nedsatt compliance
anamnes: slarvat med antihypertensiv medicinering, i synnerhet vasodilaterande läkemedel som ACE-hämmare eller ARB.
grundbehandling – ingen akut behandling mot bakomliggande orsak
Övervätskning (volume overload)
anamnes: missat dialys; ej tagit sin diuretika
dialys; diuretika
Intoxikation (sympatomimetika)
anamnes; status
utöver grundbehandling kan bensodiazepiner övervägas
Sympatikuspåslag
anamnes: fysisk ansträngning; stress; ångest
grundbehandling – ingen akut behandling mot bakomliggande orsak
REFERENSER

EMCrit. Sympathetic Crashing Acute Pulmonary Edema (SCAPE). Sympathetic Crashing Acute Pulmonary Edema (SCAPE) – EMCrit Project [2024-08-18]

UpToDate. Approach to diagnosis and evaluation of acute decompensated heart failure in adults. Approach to diagnosis and evaluation of acute decompensated heart failure in adults – UpToDate [2024-08-18]

UpToDate. Treatment of acute decompensated heart failure: Specific therapies.Treatment of acute decompensated heart failure: Specific therapies – UpToDate [2024-08-18]

Kunskapsstöd för vårdgivare. Akut hjärtsvikt. Akut hjärtsvikt – Kunskapsstöd för vårdgivare (kunskapsstodforvardgivare.se) [2024-08-18]